När jag kom ner i morse hittade jag honom liggande i tvättstugan på golvet. Med en kattmatsburk på huvet (Hela huvet var inne i plåtburken). Helt stilla. Han rörde sig inte det minsta. Jag trodde på riktigt att han var död! Att han kvävts!
Fick ta i riktigt hårt för att få av burken för den satt som bara den!
Då tittade han upp, skakade på huvet och vinglade ut i hallen!
Alltså kattskrälle! Skrämmas så där! Fy!
Jag vaknade en halvtimme före klockan i morse av att det var nåt som lät, men trodde att det bara var katterna som körde ett av sina vanliga race, och svor lite för mig själv... Det var ju säkert Curry som irrade runt...
Han är fortfarande lite vinglig/svag i bakdelen men annars helt okej. Vi har suttit och myst hela kvällen...
Så ett hett tips till alla kattägare... Inga tomma burkar inom räckhåll för de små liven!
Dessa älskade, men alldeles omöjliga, djur. Det var tur att det gick bra :)
SvaraRadera